All work work

Min högsta önskan i dagsläget är att få flytta hem igen. Jag är less på att bo så långt ifrån familjen. Detta innebär att jag trålar på Platsbanken varje dag och skriver ansökningar på nätterna. Detta projekt har pågått i lite över två år och hittills har det blivit några snubbel på mållinjen med mycken frustration och gråt som följd.

Nu har jag kommit på en idé som kanske leder till en ny strategi. Får se om det blir nåt.


30 bast

Ångest, ångest är min arvedel. Så känns det ibland. Sen kom jag på att man kan önska sig saker i födelsedagspresent.

Jag vill ha en mandolin. Inte nåt tv-shopdravel utan en riktig en.

Ska nog komma på mer saker. Fast mest vill jag ha sinnesro men det kan man visst inte köpa för pengar.

Moment 22

Jag har så jäkla mycket som jag vill göra och hinna med men det går fanimej inte. Det känns som att hela samhället är uppbyggt likt ett gigantiskt moment 22. När man var student och pank då hade man massor med tid (som man inte alltid utnyttjade) men inga pengar. När man jobbar har man bättre med pengarna men sämre med tiden. Som småbarnsförälder är det snarare brist på båda delarna. När ska man ha både tid och pengar att göra det man vill? Ska man behöva vänta till pensionen? Nån sån lär det ju inte bli i vilket fall så jag måste komma på en lösning. Att bli tidseffektivist måste vara mitt mål.

Förnimmelser av barndom

Ibland när jag ligger och tittar på Sten när han äter kommer luktminnena tillbaka. Jag vet exakt hur det luktade i nedersta lådan i byrån i mormor och morfars hall där mina leksaker låg. För att inte tala om deras badrum och en annan byrålåda där mormor hade sina garner. Dofter av trygghet och värme. De fanns och finns på andra ställen också dessa trygghetsdofter. I Lillå, i mammas linneskåp, i Igges hall, doften av skog och eld, för att inte tala om blöt hund och wunderbaum som är en luktkombination som man aldrig glömmer. Jag kastas hejdlöst bakåt i tid och rum och minns.

Det blir extra tydligt hur viktigt det är med lukter när Hedvig luktar på mina byxor och säger: "Det luktar mormor". Ja visst gör det, för det är mormors byxor från början. Lilla trollet har redan skapat sig minnen för livet!

Åter i etern

Snart. Måste bara amma först, å städa undan middan. Så borde jag nog kanske sortera tvätten och städa upp kaoset i badrummet också...

T minus 13 timmar och nedräkningen har börjat

Jag är nog faktiskt klar nu. Färdig med U2.

Om 13 timmar ska den ligga i ett postfack och grina i sin ensamhet men tills dess ska den få vila upp sig för att bli lite ompysslad och språkrättad på förmiddagen. Svårast utav allt har varit att producera en sammanfattning på svenska. Sug på den!

Nu ska jag sova och imorgon bitti ska jag äta gröt med världens finaste flicka och kanske hennes pappa också om jag har riktigt tur!


Det händer för övrigt massor på en vecka när man är en liten prinsessa :-)


SurSAS

SkitsatanssurSAS. Kan de inte fatta att jag vill att min lilla familj ska komma hem i tid? Å som det ser ut nu så finns det ingen annan lösning än att strejken tar slut. Så nu får de fanimej ge kabinpersonalen högre lön! Usch vad det är jobbigt att inte veta när de kommer hem. Bajs!

Only U and me

Om det är någon som mot förmodan inte har förstått att jag är upptagen med U så meddelar jag härmed att så är fallet. Nu har dessutom min lilla familj dragit till Kiruna så nu är jag ensam med U. Surrealistiskt men skönt än så länge. Fast det är lite tyst utan skruttskrutt och hennes papput.

Back to U!


U 2 me are everything

Jahaja.

Hämtade kameran i förrgår och har nu så smått börjat dra igång mitt projekt. Alldeles för sent egentligen men det ska nog ordna sig. Problemet är bara att det inte finns någon naturlig plats för mig att sitta på här hemma och jag är för trött för att orka släpa mig till nåt bibliotek varje dag. Dessutom så är jag inte så intresserad av att nån annan ska tjuvtitta på mina filmer. Måste hitta en lösning på detta debakel.

Övriga nyheter är att jag ringde till Östersund och pratade med kostchefen. Hon var trevlig men om hon var riktigt intresserad vet jag inte. Tiden får utvisa. Det som var mest positivt med det jobbet var att tjänsten hade tillträde i augusti.

Ja å så har Igge gjort slut med sitt jobb och ska vara pappaledig på heltid från och med 24 maj. Alla är nöjda!

Nya möjligheter

Tänk vad ett litet telefonsamtal kan göra...

Ringde till Å för att fråga om han kunde tänka sig att vara med i U2. Han var dock inte hemma så jag snackade ett bra tag med M som förutom att hon har två bullar i ugnen också har koll på läget. Det visade sig nämligtvis att Å blivit tipsad om ett jobb i Östersund som han hade ratat med kommentaren: "Det där är ju ett kostekonomjobb." Anledningen att vi kom in på detta var att jag hade sett att det var ute ett jobb som hemkunskapslärare och tänkte tipsa om det. När jag hade snackat klart i telefon tänkte jag att det är väl bäst att kolla in det där jobbet. Hur det nu blev så har jag nu i ren panik knåpat ihop ett brev och skickat in till Östersunds kommun. Sista ansökningsdag var nämligen idag. Så nu får vi se vad som händer!

Skam den som ger sig!

Bad kharma?

Nehepp. Blev inget jobb i Robban. Jävligt trist! Suck. Så nu måste jag fixa U2 och helst ett sommarjobb också...

Har iaf hittat ett annat intressant jobb som jag ringde på idag. I Haparanda. Lite synd att det ligger lite off så att säga men det är ju onekligen en expansiv region. Gott om Igge-jobb med andra ord. Ska väl försöka knåpa ihop en ansökan men jag känner mig inte alls lika entusiastisk den här gången.

Till på köpet har den yngsta familjemedlemmen varit ett riktigt ynk i några dagar och nu verkar det som att den äldsta också ska bli sjuk. Så det blir nog inget dop imorgon. Suck.

Bajs!

Det vore bra om...

Dygnet hade fler timmar så att man hann göra allt som behövs göras.

Man hade råd med hemhjälp till det ständigt sjunkande skeppet.

Vissa kunde ha lite mer framförhållning. Fast sex timmars förvarning är iofs inom gränsen.

De kunde ringa från Robban och säga att de vill anställa mig. Nu.

Vilodagen

Eftersom jag nu har bestämt att h inte ska sova innan lunchen så har vi idag varit kyrkosamma hon och jag. Papputen sov eftersom han jobbat inatt. Efter att ha blivit välsignade gick vi på påtvingat kyrkaffe hemma hos L och T. Det kan vara så att h tiggde till sig en kaka eller två av farbror T. När vi sedan kom hem gjorde mammuten en snabb okulärbesiktning av frys/kyl/skafferi och började sedan fixa med lunchen. Dagens meny blev tunnbrödrulle (inte så DNSL jag vet men ibland äre bråttom). På de två minuter som det tog att vispa ihop pulvermoset så hann den lilla prinsessan somna på golvet i vardagsrummet med sin räv som huvudkudde (ja jag har tagit ett foto).

image1


Det var sedan omöjligt för samtliga föräldrar att få liv i ättelägget. Detta fick i sin tur till följd att hon vaknade VRÅLHUNGRIG en timme senare. Det tog säkert tio minuter innan hon slutade gråta och kasta sig bakåt i stolen och insåg att det faktiskt stod mat framför henne. Två korvar, liiite potatismos, en snibb tunnbröd och ett halvt päron senare deklarerade lilla fröken att hon minsann bara tagit en paus i sin lur så nu ligger hon och sussar igen. Hon helgar vilodagen på sitt eget vis.

För övrigt så träffade jag Dr R i kyrkan. Världen är liten...

Hemma igen?

Ja, vad ska man säga? Robertsfors kändes genast som ett trevligt ställe. Intervjun gick bra så nu är det väl bara att hålla tummarna för att det ska gå vägen. Både jag och Igge hoppas i alle fall det.

Med U2 går det sådär pga gårdagens aktivitet. Måste försöka ta mig i kragen och plöja de där artiklarna idag när Igge är hemma. Imorgon börjar helgtjänstgöringen för oss båda.

Fick tillbaka en liten slant på skatten också. Naaajs!

Tally ho!

Den fjärde i fjärde ska jag på intervju för jobbet jag sökt i Robertsfors. Härligt med lite medgångar!

Cirkelträning eller Antikrundan?

Knut Knutsson var på friskis ikväll när jag och Londa gymmade. Fit som få faktiskt. Tänkte be om autograf till morsans födelsedag men hade inget papper. Eller så fegade jag ur. Haha. Tyckte väl mest att han gott kunde få va civil han med nån gång.

Ute ur dimman

10 veckor senare kan följande konstateras:

Tid är allt. Har man inte tid har man inget. Det har inte funnits tid att hinna fixa med DNSL vare sig fysiskt eller elektroniskt. Hoppas verkligen att det kan bli annorlunda nu när jag inte har så mkt bunden undervisning.

Det går att plugga när man har barn. Faktiskt till och med bättre i vissa lägen då man verkligen måste koncentrera sig på studierna när man har en chans.

Till sist. Jag kommer aldrig att gå över till att äta levande föda. Usch så trist!


På & Av

På:
Klarade tentan med marginal till och med. Very najs. Hjärnan verkar med andra ord vara på. 


Mitt och P:s bakprojekt som har genomförts enligt KISS-principen. Keep It Simple, Stupid! De andra har krånglat in sig med surdeg och skit medan vi sas har hållt det hela enkelt.


U2. Verkar arta sig och inte bli ett supermongoprojekt som det såg ut att bli i början av veckan. Första handledarträffen på fredag.


Av:
Ingen ork alls just nu. Min kropp är så att säga av. Eller till och med avslagen. Bad. Very bad. Hoppas det vänder snart för jag är så trött...


Sladdjäveln till digitalkameran är borta och jag hittar den bara inte. Grrr! Någon har hjälpt till att städa bort den. Så det blir till att köpa en ny sladd antar jag. SUCK!

Nya forskningsrön om dieter. Nu är det visst Atkins som gäller igen. Ja, det är så att man vill ge upp.


DNSL, nya tag...

Var idag på gyminstruktion på Friskis & Svettis. Har så förbannat ont i ryggen. Någon har liksom blivit tyngre på sistone. Det gick iaf bra och dagens WOHO var att instruktören (det var dessutom en hon så det var nog ärligt yttrat) tyckte att jag såg så himla ung ut. "Du ser ut som att du är max 23 år". Det roligaste med detta är att det för nån vecka sedan var en annan person som också tyckte jag såg yngre ut än vad jag är. Ja som ä tjutju liksom!

Grr

Hade precis skrivit klart så dog blogg.se. Störigt. Ni får helt enkelt tjå er ett tag till då....

Tidigare inlägg